Way Out West 2008

Christian Kjellvander
***
Stabil, lysande sångare, kanske lite för tidigt på dagen för den här musiken.

Mando Diao
**
Rockenroll utan överraskningar

Looptroop Rockers
****
Underbart sväng, Timbuktu gästspelade i sista låten, tyvärr stod jag för långt bak. Men feta beats, gött väder, Promoe och Supreme i högform.

Franz Ferdinand
**
Tråkiga.

Okkervil River
****

Överraskande bra, trots syntar, trumpeter och falsettsång, eller kanske just därför?

Sonic Youth
****

De inledde med fem minuters gitarrmangel som fick en stor del av publiken att vända bort mot öltälten och journalisterna jublade över att de återigen fick stava fel till kakofoni i sina landsortstidningar. Vi som stannade kvar fick se en uppvisning i ljudexperiment, konstigt nog fungerar det, de var fantastiska.

Grinderman
*****

Jag köpte aldrig den där "No Pussy Blues"-tshirten, för när är rätt tillfälle att ha den på sig?

Nick manglar, dompterar, dansar och är coolast på festivalen. Tajt, brötig och underbar rock.

Broder Daniel
***

Gripande och bra. Lite för mycket "kompetent och stadga" kanske med den inhyrde gitarristen från SOOL.

The Bug
**
Tysk dancehallreggae från London. Lite småkul, men lite för högt och lite för tunt.

Caesars
****

En hitmaskin på spelhumör. Passade bra i Linnétältet.

N*E*R*D
***

Riktigt kul ett tag, sen blev det tröttande. Mycket hopp och gung och allsång.

Lil' Kim
**

Kort och dålig konsert.

Sigur Ros
*
Så ointressant och överskattat skit att jag inte ens orkar leta upp var accenterna ska placeras ut i gruppnamnet.

Håkan Hellström
***
Jo, det var bra, men det blev lite för mycket gårdakvarna och goa gubbar för min smak.

Flaming Lips
***

Dansande teletubbies, Wayne i jättebubbla, serpentinkanoner och massa jippon, synd att inte låtarna var lika bra. Förutom "Yoshimi battles the pink robots" och "Do you Realize" då förstås,

Neil Young
*****

Visst låter det tråkigt med en 62-årig kanadensare som ska spela nästan 40 år gamla låtar på en hipp stadsfestival. Det var det inte. Det var en av de absolut bästa konserterna jag sett i mitt liv. Vete tusan hur de ska toppa detta nästa år, det blir till att boka Tom Waits då?


Mer bilder:

Krillo och Martin


Lapen och Marie


Festival!

Way out west - spellista

way out west playlist, originally uploaded by windyjonas.

På jobbet laddar vi inför Way Out West. En delad spellista i Spotify hjälper till för att komma i rätt stämning.

Jag är tydligen holländare

Your Inner European is Dutch!

Open minded and tolerant. You're up for just about anything.

Who's Your Inner European?

Det är inte lätt att möta topplagen

qvidingbois.jpg, originally uploaded by windyjonas.

2 matcher mot Qviding FIF (före detta Fräntorps IF), sammanlagt 7-1 i röva.
När börjar OS?

Narkotikabrott i Pjätteryd

Narkotikabrott i Pjätteryd, originally uploaded by windyjonas.

Knarkchock i Småland

We'll always have Paris

Det är klart att det är den dyraste konsert jag gått på. Två biljetter på €139 styck. Och sen tillkommer flygresan till Paris och 2 hotellnätter, i och för sig på ett sunkhotell vid Pigalle (nära krogen Dirty Dick ...).
Men det var ju inte vilken konsert som helst; Tom Waits kom till stan och jag och Malin var där!

Vi hämtade biljetterna på eftermiddagen på Grand Rex och varvade sen ner på en krog i närheten.


Där hittade vi några riktiga hardcore fans, ni vet typen som går på alla, eller åtminstone många av konserterna på samma turné. Vi är med på samma maillista och de visste vem jag var, sånt är alltid kul. Efter ett tag anslöt fler "raindogs" till oss på den puben. Engelsmän, holländare, amerikanare, danskar, norrmän i skön förbrödning.
Malin och en till hade aldrig sett Tom Waits tidigare och omnämndes därför "the virgins". De är nog inte ensamma om att ha förlorat oskulden i Paris.



Matt på bilderna ovan har gjort en fin video om hans konsertresa i USA, han såg fem av showerna där.


Konserten var fantastisk, som tur är, förväntningarna var ju rätt högt ställda. Vissa stunder i "Falling Down", "Tom Trauberts Blues" och "Make it Rain" var så jävla bra, så jävla bra. En kille som sett 8 av de tidigare konserterna tyckte detta var den bästa så långt.

"Lie to me", smygfilmat av någon i Paris.



Tyvärr hade jag ingen biljett till konserten dagen efter, men en sommarkväll i Paris tillsammans med en vacker flicka är ju inte så dumt det heller.

Nu blir det vatten och bröd och långa promenader ett tag.

Första dagen åt vi förresten lunch på Un Zebre à Montmartre. Fantastiskt trevligt ställe med lika god mat som fransk servitris, hon såg ut som Amelie från - ja - Montmartre.
Malin beställde och åt råbiff, jag kan knappt tro det själv men här är bildbevis:

Hon tyckte dessutom att det var gott! :)

I feel the earth move under my feet

Helvete vad det skakar, vad händer? Vi vaknade halv sju på morgonen på det grekiska hotellrummet. Jordbävning, sängen skakade och för ett ögonblick tappade jag kontrollen över upp och ner, höger och vänster. oerhört obehagligt. Vi visste inte hur allvarligt det var, kommer huset att hålla, kommer det fler skalv?
Men det gick ju bra, inget mer hände och hotellpersonalen lugnade de lättskrämda nordborna med kakor och vänliga ord, tillbaka till semestern. Sen ringde HD och ville ha en intervju, jag sa en del om hur överdrivet händelsen skildrats i svenska tidningar, men det stod det förstås inget om i artikeln sen.

Mer om jordbävningen i Expressen, Metro, SR, Arbetarbladet, GD och förstås på olika bloggar
Jordbävningen uppmättes till 6,4 på richterskalan.
Trevligare minnen från Rhodosresan i bildform.
Malin skriver mer om resan på bloggen hennes.



Läs även andra bloggares åsikter om rhodos, semester, jordbävning

Nä, lite enkla grejor bara

Jag jammade lite basic stuff nere i källaren och passade på att filma en del av det för er skull kära läsare.



PS: Vad tycks om skägget? Too much?

Wordle

Wordlade bloggen ...

Bossen i Göteborg

Jag är inte mycket för arenarock, men någon gång måste man ju ta chansen att åka och se Springsteen.
Det blev en mycket fin kväll i Göteborg. Många av de bästa låtarna var med, bäst av alla var nog Sandy (ja den heter "4th of July, Asbury Park (Sandy)"), Bruce dedikerade den till Danny Federici som dog i april, på något sätt var det hans låt. Dessutom hade "Madam Marie" som omnämns i låten nyligen gått bort, 98 år gammal. Ganska känslofyllt alltså, och tårarna var inte långt borta.

Men ibland blir det bara bredbent boogierock 200 meter bort och det kan jag i ärlighetens namn klara mig utan. En halvtimme kortare show där de allra yvigaste gitarrposerna plockats bort, det hade varit perfekt.

Jaiku om bruce springsteen.